sommaren är tillbaka! firar med balkongstickning. vinrankan i bakgrunden klättrar uppåt, uppåt.

fick för någon vecka sedan det sista hemlispaketet! jättefina virkgarner och en sticktidning från 50-talet! fantastiskt fina mönster, är väldigt sugen på den ljusrosa kofta som syns längst ner till höger på omslaget.
tack så hemskt mycket för fina och omtänksamma paket, stickdjuret!

sist karolina var här påbörjade hon en grytlapp med mina gamla virk-restgarner. jag slutförde uppdraget, och tillsammans tycker jag att vi skapat en väldigt fin och färgglad grytlapp.

jag älskar att bo i blodstenen av flera anledningar.
en är att vi har fina grannar som bjuder in på ett sent parti bonanza en ljum maj-kväll.





en annan är att vi tar morgonpromenad med ovan nämnda grannar i hågadalen, en varm maj-morgon. (det är antropologerna som kör med stavar. o försöker övertala mig att införskaffa ett par också. jag är lite skeptisk.)

jag började för ett tag sedan sticka på koftan betty. uppsatsen var ännu inte inlämnad (det är den nu, yay! dock inte ventilerad ännu, men det känns som småpotatis i jämförelse med skrivprocessen) och allt jag kunde tänka på var att jag var TVUNGEN att hitta ett mönster på en liten kofta att ha utanpå min klänning på vår examensfest i slutet på maj. letade runt på ravelry, verkligen älskar deras sökfunktion när man är ute efter något så där halvspecifikt, och hittade betty! älskar verkligen den gröna färgen på originalet, men valde att repa upp den jävla baskern som jag skrivit om tidigare och ta det garnet istället. nu håller jag bara tummarna för att garnet räcker, det kommer bli väldigt precis, så jag hoppas att marginalerna är på min sida. å andra sidan är jag fortfarande sugen på att någon gång genomföra baskerprojektet, så blir jag tvungen att köpa ytterligare någon härva för att slutföra den sista ärmen är det heller inte hela världen. mönstret är oftast väldigt tydligt, fick precis mail om ett litet fel i en avmaskningsrad, vilket förklarar en hel del av mina problem. jag ska nog hinna färdigt i alla fall, har stickat både ett bakstycke och ett framstycke, så en bra bit längre än vad bilden visar är jag allt!

och nu när jag ändå är inne på ämnet korta koftor, boleros eller vad man nu vill kalla dem. jag när någon slags hatkärlek till dem! egentligen tycker jag att det är ett ganska konstigt plagg, som ofta bara ser ofärdigt ut, där det slutar mitt på halva ryggen. briar rose var min första bolerokärlek, och även om vi aldrig blev någon match made in heaven, så gillar jag fortfarande modellen. och när jag först kom på att jag måste göra en kortare kofta till min hudvisande klänning kändes det först oh så logiskt och sen bara fel. för jag gillar ju inte boleros? men det är någonting, både med betty och briar rose som gör dem till fullvärdiga plagg - och det har inte att göra med deras begynnelsebokstav, det vet jag säkert. får klura vidare på det helt enkelt, och hoppas att det här boleroprojektet går vägen.
har ni några hatkärlekar, eller kanske bara något plagg som ni inte förstår er på?

hämtade ju ut mitt hemlispaket innan helgen, men jag har haft fullt upp med att fira 25-årsdag, gå på museum, dricka champagne och äta jordgubbar, kolla på eurovisionsschlagerfestival samt fynda växtfärgat ullgarn på loppis - så jag har inte hunnit visa bild förrän nu!



ett fantastiskt paket av min snälla hemlis, som ni ser, innehållandes äppelte och disktrasa, sockgarn, strumpstickor, stickmarkörer, måttband, söta hundknappar, en pfiffikus och ett mönsterhäfte från jakobsdalsgarn från 1954! wow. det var verkligen spännande att plocka upp sak efter sak ur paketet, kändes som att det aldrig tog slut, på ett väldigt positivt sätt :) teet är provsmakat - supergott. sockgarnet ska bli ett magic-loop-experiment har jag tänkt, trots att jag fick med en väldigt pedagoisk sock-beskrivning på det “vanliga” sättet. och mönsterhäftet… superfina modeller! ett stort tack!

har precis hämtat ut mitt andra hemlispaket i samma veva som jag vinkade av min syster vid bussen. bildbevis kommer snart, mycket smått och gott att fota :D
tusen tack, kära hemlis!

det är ansträngande att hiva iväg en gigantisk (inte i master-uppsatsmått mätt, dock) textmassa till sin handledare efter ytterligare några dagars av panikskrivande. ena sekunden tänker jag att jag klarar det, nästa sekund ställer jag in mig på opponering i augusti. just nu bryr jag mig inte. varje liten stavelse jag klämt ur mig fram till nu är en stavelse mindre, oavsett om den blir färdig till på måndag eller till sedan. fast sedan känns lamt. jag vill ha min examen så jag kan slappa i sommar (eh, arbetslöshetsångesten lär ju sätta in efter en vecka, men ändåå)

mina förhoppningar om dagen
- att jag ska kunna fortsätta jobba disciplinerat medan jag väntar på kommentarer från handledaren
- att jag ska få mitt andra hemlispaket. jag är otålig. det är maaaaaj nu. fast å andra sidan kommer ju det försenade (?) paketet leda till att jag med allra största sannolikhet får TVÅ hemlispaket i maj. *tänker positivt*

jag stickar lite också. en mini-kofta som helst ska vara färdig till avslutningsfesten (oavsett uppsatsens stadium av färdighet) i slutet på maj. oddsen känns så där med tanke på att jag redan har två ofärdiga koftprojekt i min garnkorg. ehe. kanske kommer det en bild på skapelsen.

jag har fått för mig att jag inte kan skriva ett nytt inlägg utan tillhörande bild. då händer det inte mycket. jag pysslar inte så mycket just nu, har börjat virka lite på en amigurumi, men blev lite less när benen blev helt olika. sen hjälper det ju inte att min högra tumme gör ont lite nu som då, oavsett om jag håller på med stickning, virkning, ställer upp böcker på biblioteket eller något annat som jag brukar fördriva tiden med.
så jag ligger lågt. bläddrar i evas kalender och väntar på mitt andra hemlispaket.
och skriver på uppsatsen, så klart. 11 dagar kvar med handledarens ord hängande över mig: “du får se till att jobba jäkligt hårt om du ska hinna klart i tid”. jaha. följetongen om min examens vara eller icke-vara snurrar alltså vidare. jag gillar inte att så mycket står på spel.

ja, jag färgade såklart garn i fredags, trots att jag inte alls skött mig på pluggfronten. men skit i plugget, nu ska jag redovisa experimentet. (vägrar skriva äggspriment, trots att jag bor med en som TROR att han innerst inne är en göteborgare och drar ordvitsar därefter …)
jag gjorde det på spisen, dock utan lock som sofia tipsade om i posten nedanför. och jag tror att det var därför som det tog sån jädra tid.



garn: okänt ullgarn, knappt 80 meter.
färg: äggfärg, en blå och en grön tablett.
metod: spis.

lite omständigt var det ju alltså, mycket för att jag inte hade så bra utrustning. för liten kastrull/för stora glasburkar att ha de olika färgbaden i. så jag gjorde de olika färgerna i omgångar. varje infärgning tog ca 1 timme. kanske mer? började kolla på en film mitt i alltihopa, så jag hade lite dålig koll. sen märkte jag att det fortfarande släppte lite färg när jag tvättade upp det, tror att jag hade för lite ättika. men då var det natt, så jag tänkte “imorgon zappar jag det i mikron”. en vecka senare har jag fortfarande inte zappat det i mikron. mest för att jag inte riktigt kan bestämma mig om jag ska passa på att dra i lite mer färg … dessa beslut! fortsättning följer med andra ord.

(håller för övrigt på att göra vad som verkar bli den ultimata chokladkakan. receptet är ungefär som den här, gjord av jamie oliver. ni kan ju förstå att förväntningarna för kvällen är höga: först hemmagjord pizza med medlemmarna i blodstenssekten, därefter denna chokladpaj och de sista avsnitten av twin peaks - dvs förra seklets bästa tv-serie. sweet, i dubbel mening!)

att promenera en sväng en ljum aprilkväll kan låta som en bra idé. lägg till nysningar, kliande ögon och täppt näsa, och det känns inte lika idylliskt och vårromantiskt längre …

jag har hittat ägg-färg! små tabletter fyllda av härliga färger, bara att blanda i vatten med lite ättika och värma in i garnet - nästan som kool-aid alltså. åååh. ska bli spännande att pröva, kanske redan ikväll? jag är egentligen inte värd det, uppsatsskrivandet går så sakta och jag är väldigt odisciplinerad. men jag kanske behöver lite pepp i form av färgexplosioner i ull … är lite sugen på att använda spisen som färgningspartner istället för mikron. återkommer med rapport om jag lyckas!

så mycket blogg-tävlingar det finns, nu senast är det rino som lockar med något så avancerat som egensydda klänningar! wow.

(även om man inte vill vinna, kan jag rekommendera ett besök, en väldigt inspirerande och färgsprakande blogg. denna kjol är min favorit. den ultimata kjolen, på alla sätt och vis!)

jag vet att det inte är ny månad riktigt än, men åh vad jag har längtat! i april är det vår, oavsett om det ligger snödrivor utanför fönstret, så är det bara. lite stressande är det dock, för månadsskifte betyder ju också att uppsatsinlämningen kryper närmare. en dryg månad är det kvar, men nästa vecka börjar vi den sista delkursen, som alltså ska läsas parallellt med slutförandet av uppsatsen. vet inte riktigt vad jag tycker om det …
annars gläds jag åt att jag igår äntligen hämtade ut min beställning från bokus. den innehöll bland annat boken stickat & virkat: vintage på svenska av birgitta forslund. lånade den först på bibblo, men det fanns så mycket jag ville fördjupa mig i. det är till exempel ett mönster från denna bok som ska produceras av det knallblåa garnet jag fick i mitt första hemlispaket. kommer bli sjukt snyggt, indeed.
well, back to uppsats, ska skicka in det jag gjort hittills till min uppsatsgrupp innan jag går till jobbet. inom en timme alltså. dryga trettio sidor hittills. det rasslar på.

idag rände jag en runda på stan, skulle fixa lite med löneinbetalningar, säga hej på min gamla arbetsplats, köpa hemlis-grejer och lite sånt. tänkte även köpa lite garn eftersom att yll & tyll har 10%-på-ett-köp-vecka. hann även en runda på myrorna innan det var dags att promenera hem i vårsolen. (som jag har längtat!)

jag blev riktigt nöjd när jag hittade det rutiga tyget (drygt 3 meter!). inte superbilligt för att vara 2nd hand, men lagom billigt för mig, och med tanke på att det inhandlades på en second hand affär längs med en gågata i en ganska stor stad känns det som ett litet fynd i alla fall. om jag törs ska det nog få bli en sån fin klänning som sofia sytt, annars kanske det blir en kjol. eller två, haha. det blommiga tyget är ett litet set med gardin och två bordslöpare i olika storlek, kanske blir det ett stickfodral? har nämligen köpt mitt första par knit pro från garnhärvan! har inte provstickat ännu, men träet är oerhört lent… och så garnet då, eskimo från drops. vet inte hur lång tid jag stog inne på yll & tyll och velade mellan färger, men jag tror att det här blir bra. det ska bli en koft-jacka efter ett oerhört tjusigt mönster av mina nyupptäckta favoriter pickles!


bild lånad på hemsidan, klicka för att komma till mönstret

i lördags introducerade jag en vän till kool-aid-färgandets underbara värld.

först gjorde vi ett (förhoppningsvis) självrandande garn i rosa och grönt. väldigt mycket godis över det hela, kanske blir det en halsduk?

sen förstärkte vi ett tidigare experiment. tyckte att det blev lite för blekt och blaskigt första gången jag färgade det, men med lite ytterligare apelsin samt några stänk jordgubbe blev det riktigt bra ändå.

att läsa och förstå mönster ingick inte.

ds.

alltså jag vet inte, även om jag hatar att skriva uppsats, så är det ju fint för jag prövar på - och lär mig - massa nya saker. tex sy kjolar och nu senast: virka!
(kanske har det inte alls med flyktbeteende att göra, men ett första steg måste ju liksom vara att erkänna det, right?)
så nu har jag storslagna planer på att äntligen virka den där väskan jag hittade i dåtidens veckorevyn: evas kalender från tidigt 70-tal. söta små böcker med tips och trix, faktarutor, horoskop och små flytta-hemifrån-artiklar. kärlek. små insprängda sy-, stick- och virkmönster! tänk om dagens tjejtidningar hade mer kreativa pysseltips och mindre självdestruktiva bantningstips.
i alla fall.

fast jag ska nog inte göra såna här platta, tråkiga rundlar, utan ta ett blommönster från en annan av evas kalendrar. men idén liksom. åh. jag vill börja nu!

jag trodde inte att jag var någon sy-tjej, men nu vill jag inget annat än att göra ett dramatiskt armsvep över köksbordet så att alla pluggböcker åker i golvet och drämma ner symaskinen istället. bara sy och kreera. vippiga kjolar är det enda jag kan tänka på! bibliotekslitteratur på norska känns därför väldigt långt borta.

det kan tolkas som studieflykt. eller bara plötslig inspiration. lite konstigt är det, att jag som inte sytt något i klädväg sedan syslöjden på högstadiet, knåpar ihop en kjol. bara så där. fin blev den också. vårig. nu är det bara värmen som saknas.

jag har använt mig av det här mönstret. egentligen ville jag göra en lika fin klänning som sofia gjort, men tålamodet, kunskapen och framförallt materialet fanns inte att tillgå just nu när syinspirationen faktiskt slog till. istället använde jag mig av ett jättegammalt påslakan som jag har haft kjolambitioner med i jähähättemånga år, men liksom aldrig kommit till skott. alla mönster (typ två, haha) jag hittat har varit för omständliga (= rita ut på mönsterpapper, mäta och greja). det här mönstret var sjukt simpelt. sy ihop en tygkvadrat, sy in resår, fålla, färdigt. typ.
det var inte svårare än så, även om det tog några timmar att ro ihop allt. dessutom blev det en ofrivillig paus med allt, när jag insåg att det tunna resårband jag hade hemma inte skulle funka tillfredställande. blev alltså “tvungen” att ta mig till en affär och införskaffa bredare resår.
skitnöjd är jag, bättre än vad jag trodde blev det. (fast sanningen är den att jag måste göra om den lite, var lite för snål med resåren så den blev alltför tight. har sprättat upp, men den slutgiltiga skarvningen + igensyandet får jag åtgärda imorgon)
mitt tygstycke var ca 2.10 m långt och kanske 80 cm brett. fast jag gjorde en ganska bred fåll nertill, så den är kanske 65 cm lång. strax nedanför knäna i alla fall. jag gillar kjolen så mycket att jag ska kosta på mig något fint svart tyg och sy en till! den kanske får en ficka eller två också … skulle dock vilja komma på ett sätt att göra en lite snyggare linning upptill, men jag vet inte om jag har de sy-skillsen. känns inte som att jag ska pusha sy-mojon alltför mkt.